Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra..

Kandidatarbetets syfte är att ur ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Kandidatarbetets syfte är att ur ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys..

Inom varje organisation så finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgångspunkt. Denna norm har föreställningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens läge har alltfler kvinnor fått chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfälliga då de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta ställs i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur använder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett tydligt koncept kan detaljstyra och därmed säkerställa sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras då ledning, personal och gäster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspås. Den befintliga service management litteraturen som hävdar detta utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. Utifrån ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det är mer komplext än så. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

Utifrån ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö..

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

Studiens syfte var att genom ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv analysera hur identitet har använts som ett argument i relation till Turkiets medlemskapsförhandlingar i 2007 års plenumdebatter i Europaparlamentet. Till grund för studien är alltså ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv samt tidigare forskning kring vilken roll identitet har när det gäller framtida medlemsstaters framtidsutsikter i EU och forskning kring hur turken ses som ?den andre? i den franska politiska diskursen.En kvalitativ dokumentanalys tillämpades på de utvalda Europaparlamentsdebatterna och ett analysschema konstruerades utifrån teorin för att organisera resultatet. Analysschemat är indelat i två kolumner och fyra kategorier. I den första kolumnen placerades de fynd där turken/Turkiet ses som ?den andre? och i den andra kolumnen placerades de uttalanden där turken/Turkiet ses som en del av Europa.

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions.